Ödmjukhet?

Jag har fått en del kritik för att jag på bloggen självsäkert uttalar mig om sådant jag uppenbarligen inte vet särskilt mycket om. Jo, det må så vara. Men jag utger mig inte heller för att komma med sanningen, och jag litar på att läsaren själv kan kritiskt granska och sålla bland det dom läser. Jag skriver bara vad jag själv tycker och drar för (ibland förhastade) slutsatser av olika händelser i världen. Jag utgår ifrån att alla människor i världen, och kanske speciellt Ni som snubblar in här på bloggen, i grund och botten är förnuftiga och kan dra sina egna slutsatser. Det är det som är så fint med yttrandefrihet, jag får skriva vad skit jag vill, och läsaren får dra sina egna slutsatser om det dom läser och bilda sig en egen uppfattning. Självklart så skriver jag vinklat, men nämn den opinionsbildare som är helt opartisk och verkligen sitter på all information från alla> källor (som naturligtvis alla är 100% opartiska). Nej, det finns ingen sådan. Det som skiljer mig från till exempel DN och Aftonbladet (förrutom att jag bara är en sketen bloggare som har i snitt 20 läsare om dagen och att hela jämförelsen känns löjlig...) är att jag öppet redovisar vart jag står och inte utger mig för att vara "objektiv". Om alla opinionsbildare (eller pseudo-intelektuella bloggare) hade gjort det så skulle folk vara mer kritiska till den "information" som dagligen väller över dom.
Många människor skulle må bra av lite mer ödmjukhet, även jag. Det är nog därför jag skriver det här. Jag är inte vetenskapsman eller gud, jag har i regel bara tredjehands-information, från öppet partiska eller förment "objektiva" källor, om det jag skriver om (hämtad från ful-media). Tänk själva, dra era egna slutsatser.

//Trotten